”Ta reda på vem du är och gör det med passion.” – Dolly Parton
Det finns stunder i livet då vi slutar jaga. Vi slutar bevisa, imponera och anpassa oss efter vad omgivningen dikterar att vi borde vara. Vi stannar upp och inser den mest befriande sanningen av alla: Jag får vara den jag är.
En av de vackraste beskrivningarna av denna resa återfinns i dikten ”När jag började älska mig själv”. Den tillskrivs ofta Charlie Chaplin, men dess visdom är universell och tidlös. Den beskriver skiftet från ett sökande efter yttre bekräftelse till en stadig inre förankring i äkthet och självrespekt.
När jag började älska mig själv
Fritt efter Kim McMillen (ofta tillskriven Charlie Chaplin)
När jag började älska mig själv insåg jag att ångest och känslomässig smärta bara är varningssignaler för att jag levt mot min egen sanning. Idag kallar jag det Autenticitet.
När jag började älska mig själv förstod jag hur mycket det kan störa någon när jag försöker påtvinga mina önskningar, även om tiden inte var rätt och personen inte var redo – inte ens jag själv. Idag kallar jag det Respekt.
När jag började älska mig själv slutade jag längta efter ett annat liv, och jag kunde se att allt omkring mig bjöd in mig till att växa. Idag kallar jag det Mognad.
När jag började älska mig själv insåg jag att jag alltid är på rätt plats, vid rätt tidpunkt, och att allt sker precis i rätt ögonblick. Jag kunde då vara lugn. Idag kallar jag det Självförtroende.
När jag började älska mig själv slutade jag stjäla min egen tid, och slutade planera stora projekt för framtiden. Idag gör jag bara det som gör mig glad och lycklig, sådant jag älskar att göra, i min egen takt. Idag kallar jag det Enkelhet.
När jag började älska mig själv befriade jag mig själv från allt som inte var bra för mig – mat, människor, saker, situationer – allt som drog mig bort från mig själv. Först kallade jag det hälsosam egoism. Idag vet jag att det är Kärlek till sig själv.
När jag började älska mig själv slutade jag försöka ha rätt hela tiden. Och sedan dess har jag haft fel mindre ofta. Idag kallar jag det Ödmjukhet.
När jag började älska mig själv vägrade jag att fortsätta leva i det förflutna eller oroa mig för framtiden. Nu lever jag i nuet, där allt sker. Idag kallar jag det Ett fyllt liv.
När jag började älska mig själv insåg jag att mitt sinne kan störa mig och göra mig sjuk. Men när jag kopplade det till hjärtat blev det min värdefulla allierade. Idag kallar jag det Hjärtats visdom.
Vi behöver inte längre frukta konflikter eller problem – vare sig med oss själva eller andra. Till och med stjärnor kolliderar, och ur deras kollisioner föds nya världar. Idag vet jag att detta är Livet.
Känslorna som din inre kompass
När vi börjar lyssna till oss själva upptäcker vi att våra negativa känslor sällan är fiender. Ilska, stress och ångest fungerar som kroppens psykologiska GPS; de ropar när vi är på väg bort från vår egen sanning.
Autenticitet handlar om modet att sluta spela roller. Dolly Parton har genom hela sitt liv varit en ikon för att vägra passa in i andras boxar. Hon har visat att när man äger sin egen bild och sina egna gränser, skapar man en frihet som inspirerar andra. Men autenticitet kan också vara provocerande – din frihet blir ofta en spegel för någon annans inre fångenskap.
Självkärlek som ansvar
Självkärlek förväxlas ofta med narcissism, men i själva verket är det raka motsatsen. Det är ett ansvar. Forskaren Brené Brown (2012) menar att vi inte kan älska andra mer än vi älskar oss själva. Om vi ständigt går sönder för att göra andra hela, urholkar vi vår förmåga att bidra till världen.
Att sätta sitt välbefinnande först är inte egoism – det är en förutsättning för närvaro. Enligt psykologen Kristin Neff (2003) består sann självmedkänsla av att vi behandlar oss själva med samma vänlighet som vi skulle visa en kär vän. När du lever i takt med dig själv blir du mer ärlig, mer levande och paradoxalt nog mer tillgänglig för andra.
När du slutar slåss mot livet och istället börjar samarbeta med det, då kan du, precis som i dikten, äntligen börja kalla det för: Liv.
Övning
Självresonemangets spegel
Syfte: Att integrera bokens lärdomar genom daglig självreflektion och ökad metakognitiv medvetenhet (Morin, 2006).
Instruktioner: Utför denna övning under de kommande sju dagarna.
- Välj dagens strof: Läs dikten ovan och välj den del som talar mest till dig idag (t.ex. strofen om Enkelhet eller Ödmjukhet).
- Reflektera skriftligt (5–10 min):
- Var i mitt liv har jag märkt av detta tema nyligen?
- I vilka situationer har jag agerat mot min sanning?
- Hur kan jag möta mig själv med mer självmedkänsla i dessa stunder? (Neff, 2003).
- Dagens avslutning: Skriv ner två avslutande meningar varje kväll:
- Idag är jag tacksam för...
- Idag ska jag vara lite snällare mot mig själv genom att...
Bonus: Efter sju dagar, gå tillbaka och läs dina anteckningar. Vilka mönster ser du? Vilka insikter vill du bära med dig när du nu stänger den här boken och kliver ut i din nya vardag?
Referenser (5)
- Brown, B. (2012). Daring greatly: How the courage to be vulnerable transforms the way we live, love, parent, and lead. Gotham Books.
- King, L. A. (2001). The health benefits of writing about life goals. Personality and Social Psychology Bulletin, 27(7), 798–807.
- Morin, A. (2006). Levels of consciousness and self-awareness: A comparison and integration of various neurocognitive views. Consciousness and Cognition, 15(2), 358–371.
- Neff, K. D. (2003). Self-compassion: An alternative conceptualization of a healthy attitude toward oneself. Self and Identity, 2(2), 85–101.
- Pennebaker, J. W., & Chung, C. K. (2011). Expressive writing: Connections to physical and mental health. Oxford Handbook of Health Psychology, 417–437.
Vill du ha boken i handen?
Hela Välmåendecoach finns att läsa här. Den tryckta, signerade utgåvan finns också — och den går att läsa i soffan utan skärm.